- Det är en viktig studie som i förlängningen kan leda till att svårt sjuka KOL-patienter kan bli mer aktiva och undvika mycket lidande, säger Margareta Emtner,docent vid Uppsala universitet och huvudprövare för studien.
KOL är en av vår tids stora folksjukdomar, vanligtvis orsakad av långvarig rökning. Den som drabbas av KOL – Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom – lider ofta av andfåddhet, trötthet och mindre ork, vilket beror på att luftrören är skadade och trängre än normalt men också på fysisk inaktivitet.
- Det är en sjukdom som kan påverka livskvaliteten negativt. På sikt kan det bli svårt att klara av dagliga sysslor och leva ett normalt liv, säger Margareta Emtner.
Det är väl belagt att fysisk aktivitet kan vara av stor betydelse för KOL-patienter.
- Många studier har visat att fysisk aktivitet är viktigt för personer med KOL. Att träna och röra på sig innebär ökad fysisk kapacitet och därmed ökade förutsättningar till ett bättre liv och förbättrad livskvalitet, säger Margareta Emtner.
Efterfrågad kunskap
Det är sedan tidigare känt att KOL-patienter som lider av syrebrist i vila mår bra av långvarig syrgasbehandling. Men det har saknats kunskap om hur KOL-patienter som endast lider av syrebrist i samband med fysisk ansträngning påverkas när de får extra syrgas. Det ska den nu aktuella studien undersöka.
- Detta är kunskap som både patienter och kliniker efterfrågar. För oss på Linde Healthcare är det självklart att stödja studien, vilket vi gör genom att förse försökspersonerna med syrgas. Det känns viktigt att kunna bidra till ökad kunskap om KOL och fysisk aktivitet. I förlängningen handlar det förstås om att svårt sjuka KOL-patienter ska kunna få en bättre tillvaro, säger Gunilla Almqvist, Product and Business Development Manager, Homecare, REN.
Studien, som heter AMBOX (AMBulatory OXygen), genomförs i Sverige, Norge och Finland. Frågeställningen i studien återkommer ofta i nordiska sammanhang och det finns ett intresse för frågan i alla deltagande länder.
Fysisk aktivitet i fokus
144 personer ska inkluderas i studien. Hälften av deltagarna får extra syrgas när de tränar, den andra hälften får ingen extra syrgas. Alla får träffa en sjukgymnast och får under hela studien stimulans till fysisk aktivitet. Båda grupperna testas vid start samt efter sex månader och följs upp även efter tolv månader.
- Vi är intresserade av att följa dem under ett helt år för att ta reda på vad som händer under en längre period och hur de själva upplever det, säger Margareta Emtner.
Studien tar inte bara upp frågor om deltagarnas fysik, utan även deras livskvalitet. Under det inledande första mötet med sjukgymnasten får deltagarna sätta upp mål för den kommande veckan, dvs. vilka fysiska aktiviteter de ska göra och när. Sedan ska de dagligen anteckna i en aktivitetsdagbok vad de gjort och hur det har gått. Efter en vecka ringer sjukgymnasten till patienten för att höra hur det har gått. Då planeras också den kommande veckans aktiviteter. Under den första månaden ringer sjukgymnasten varje vecka, därefter blir kontakten glesare.
- Vi vill veta om de som får extra syrgas under fysisk aktivitet blir mer fysiskt aktiva och får en bättre livskvalitet än de som inte använder extra syrgas. Vi vill också veta hur de upplever att använda extra syrgas i samband med fysisk aktivitet. En förhoppning är att de som får extra syrgas vid fysisk aktivitet ska uppleva att det är lättare att röra sig och att de därmed också rör sig mer. Att vara fysiskt aktiv är ju lika bra för KOL-patienter som för alla oss andra för att bibehålla en god hälsa.
Studien sponsras förutom av Linde Healthcare också av Hjärt- och Lungfonden och Riksförbundet Hjärt & Lung.
Text: David Hulth Wallgren